En tanke som stör mig. Efter lite fundering kring jobbsituationen idag och på hur många ungdomar/unga vuxna som är arbetslösa kom jag på en grej. Sverige går miste om en hel (om inte två) generationer så som läget ser ut nu. Ingen arbetsgivare inom vården vill anställa unga eller nyexaminerade, de undviker även att erbjuda praktik. Detta gör ju att vår generation inte får möjligheten att bli upplärda av de som är "gamla i gemet". Alla vet att skola/universitet inte ger på långa vägar de kunskaper som man får genom att verkligen vara ute och arbeta. Men just nu får många i min ålder och i den branschen jag vill in i INTE den chansen. Jag tycker det är sorgligt!

I ett samtal med en vän som är byggingenjör (som fick arbete direkt efter examen) berättade han att de är tvugna att anställa unga och oerfarna eftersom det inte finns överflöd av utbildade i deras bransch. Detta ger ju dem möjligheten att lära upp och utbilda de nya som kommer.

Arbetsförmedlingen har lagt till med jobbgaratin för ungdomar under 25år. Det innebär att ungdomarna ska få hjälp med att skaffa jobb/pratik. Men statistiken ser inte lovande ut....

Mina tanke är att när jag och min generation är de som "tar över", var är då min djupa, långa och betydande kunskap som ska lära generationerna efter mig? Jo, den är grundad i att fått kämpa mig fram i 23-30års ålder för att överhuvudtaget bli intagen i arbetslivet och sedan, om jag har tur, få ett fast jobb. Jag tycker vi ska ta vara på alla generationer, då vi har mycket att lära av varandra.

Vad tycker ni?